Platta på mark eller krypgrund?

Den eviga frågan som dyker upp vid ny eller till byggnation gäller vilket typ är grund någon borde välja. Som allt i livet alla har sina för- och nackdelar men med lite kunskap kan man bygga en bra grund att stå på.

Platta På mark

Den vanligaste grundkonstruktionen vid nyproduktion idag är kantförstyvad platta på mark. Grunden består av en gjuten betongplatta direkt på värmeisolering som lägges på ett väl packat skikt av grus eller makadam. Mellan mark och grus finns markduk som förhindrar blandning av jordmassor med den packad grusigt underlag (fig.1). På så viss bygger man tät, isolerad och fuktsäkert. Misstänker man att radonemissioner kommer att uppstå vid husets livslängd så görs platta radonsäkert.

Fig. 1 platta på mark typdetalj

Enligt BBR 29 så ett nytt golv måste ha ett U-värde minst på 0,15 W/m2/K. Det betyder att minst 300 mm EPS isolering bör finnas under platta. Att isolerings tjockleken har skiftat så mycket med åren är på grund av det ökande intresset för att bygga energieffektiva hus. Expanderad polystyren eller EPS används vanligtvis. Extruderad polystyren förkortat XPS, skiljer sig åt från tillverkning av EPS. Både EPS - och XPS - cellplast är tillverkade av polystyren och tillhör därmed samma materielgrupp XPS har samma användningsområden som EPS. Den är dyrare än EPS och är därför inte lika vanlig. XPS har en större hållfasthet och absorberar mindre fukt än en EPS och kan därför användas vid konstruktioner som utsätts med högre lastnivåer och vid stora punktlaster eller vid svåra markförhållanden.

En platta på mark enligt praxis kan vara minst 120mm och armeras enkelt eller dubbelt med nät 8150 beroende av hur laster från överbyggnader angriper grunden. Det kan finnas t.ex. bärande väggar, enstaka stolpar, stora avväxlingar osv. Betonghållfasthet bör vara minst C28/35 men C25/30 kan också användas utan problem.

Det går att skippa kantbalkar helt och hållet om man vill bygga kanske snabbare och effektivare men då krävs det att göra platta lite tjockare kanske 200–250 mm eftersom när plattan står direkt på mark så kantavstyvning har statiskt liten betydelse. Men om man bygger traditionellt med grund balkar runt om bör de armeras ordentlig med längsgående järn och byglar enligt k-ritningar. Några grunder som har grund balkar med de saknar dock raka järn och byglar ser lite konstiga ut och bör undvikas.

Krypgrund

Grundläggning med krypgrund har varit en vanlig grundkonstruktion till småhus. En lösning är att bjälklaget isoleras på undersidan med krypgrundskiva. Härigenom höjs temperaturen på träets undersida vilket ger lägre relativ fuktighet. Krypgrunden i princip byggs upp med en typ av sula och eller plintar som bär upp bjälklaget. Placering av plintar, bärlinor och själva bjälkar bestäms ur relevant k-ritning. Vanligtvis räcker detta med golvbjälkar 45x220 C24 c/c600.

Krypgrunden är den grund som använts längst bland de grunder som fortfarande används och som erbjuder en isolerande grund. Plintgrunden har också funnits länge men är en oisolerad grund. En krypgrund bygger på att en ventilerad volym skapas mellan markytan och bjälklaget. Oftast består den av yttermurar som står på en betongsula.

Fig. 2 Krypgrund på murade väggar med hammarband av LT balkar.

Som grundläggningsmetod är krypgrunden lätt för att bygga själv samt är den relativt hyfsat billig. prefabricerade element kan också användas eftersom det då går snabbt att montera huset. Det är också med anledning av det som metoden fortfarande används i viss utsträckning.

Det är den fuktiga miljön i kryputrymmet som orsakar problem. Fukt kan tränga upp ifrån marken eller komma in med luften utifrån. För att undvika fukt kan man koppla in en avfuktare i krypgrunden.

För att förhindra fukt från marken ska en beständig plastfolie, minst 0,2 mm tjock, läggas ut på hela marken i kryputrymmet. Den ska överlappas ca 30 cm i skarvarna och avslutas ca 30 cm från ytterväggarna. Det är lämpligt att lägga stenar på plastfolien så att den ligger kvar.

Vidare ska bjälklaget vara lufttätt och markavdunstningen förhindras genom att täcka marken med plastfolie. Problemet, under sommaren, med att relativa fuktigheten ökar när ventilationsluften kyls ned mot de kalla ytorna i krypgrunden kan åtgärdas på flera sätt. En lösning är att öka temperaturen på träbjälklaget genom att isolera på undersidan med krypgrundskiva.

En krypgrund innebär att huset inklusive bottenbjälklag vilar på grundmurar en bit ovanför markytan. Grunden kan ventileras med antingen uteluft eller inneluft. En uteluftsventilerad krypgrund ventileras genom balkarnas färdigingjutna ventilhål och kräver ingen platsgjutning.

Jämförelse

Mitt personlig åsikt är att ha man bra ekonomi och man vill bygga säker med en hyfsat stabilt grund som bör man välja platta på mark i stället av krypgrund. På lång sikt är det naturligtvis inte hållbart att vara beroende av en dyr och kostnadskrävande maskin som avfuktar krypgrunden. Kan man undvika krypgrund är det bra. Har man redan ett hus med krypgrund och står i begrepp att bygga till, rekommenderar vi att bygga till med platta på mark.

Betongen har så klart högre hållfasthet som ger ett stabilt och gedigen grund att stå på. Man kan utan problem byta användning i byggnaden utan att tänka förstärka grunden, göra enkla ändringar i planlösning såsom avväxlingar och undviker de flesta fuktproblem som krypgrund är utsatt för. Även sättningar på mark som kanske kommer med tiden kan hanteras betydligt bättre med en styv betongplatta. Krypgrund är en gammaldags lösning och inte riktigt passar till ett modernt hus.